torsdag 2 augusti 2007

Semster på riktigt

En har varit i Norge och en på Gotland. En annan for till Norrland och den sista är kvar i samma landskap och jobbar hårt med diverse.

Systrarna har helt enkelt haft fullt upp hela sommaren och det ser inte ut att lätta än på en tid.

Innan har det varit lite inofficiellt oss systrar emellan, men nu tänkte vi att det kan vara bra att även meddela er, kära besökare, om att vi tar ett sommaruppehåll.

Vi är åter den 1 september med texter från oss alla.

På återseende och ha en fin sommar!

tisdag 24 juli 2007

Här är det lugnt...

... men på Ung Vänster-bloggen händer det grejer. Thaher har skrivit om Blair och fredsmäkleri, och jag har skrivit om Hamas och lite om klass.

Jag kommer skriva lite mer sporadiskt här under resten av sommaren. Har mitt livs första semester i hela två veckor till. Skriver desto mer på Ung Vänster-bloggen. Helt ledig är nog inte bra att vara :-)

lördag 21 juli 2007

Med 25 öre kan man göra en del

För er som är lagda åt den sköna kombinationen frasradikalism/dansband: här finns Lazze Ohlys senaste, "Tjugofemöringen".

Passar också på att tipsa om mina två Lazze Ohlys-favoriter: "Dans och klasskamp i parken", och "Du har aldrig varit vackrare än då" (den första bugg, och den andra foxtrot). Ha så kul!

tisdag 10 juli 2007

Systerskap och festivalbesök

Läs om en fantastisk krönika om systerskap här, på Ung Vänster-bloggen.

Nu är det dags att runda av det något frenetiska bloggande jag har ängat mig åt de senaste dagarna, för att istället packa ihop mina pinaler och åka ner till Arvika. Det ska visst vara någon slags festival där, och jag ska visst åka dit för att ägna mig åt lite gammal hederlig Ung Vänster-aktivism. Ska bli kul.

Råkar du också befinna dig i Arvika de kommande dagarna, rekommenderas en titt förbi Ung Vänster-tältet. Där utlovas Röd Press till försäljning, terroristtest, terroristspel, folkomröstningar, flygblad, Red Planet-prylar och mycket annat. Allt som behövs för en trevlig julihelg! Vi ses!

(Återkommer till bloggvärlden på måndag tror jag. Eller på onsdag. Absolut inte senare än torsdag.)

Ang. ny EU-konstitution

DN debatt idag:
"I dag presenteras en omfattande Sifomätning som visar att en majoritet av de tillfrågade, 51 procent, anser att det är ett dåligt förslag som nu lagts fram. Mätningen visar också att 67 procent vill folkomrösta om frågan. Bara 30 procent tycker att förslaget är bra och 29 procent accepterar att riksdagen ska kunna ta beslutet utan föregående folkomröstning."
Läs hela debattartikeln (skriven av bl.a. Eva-Britt Svensson och Jens Holm (v), här.



Sommarens bästa


Idag. Kl 13.05. Klistra örat mot radion, hitta P1, lyssna på Åsa Linderborgs sommarprat!

Ni idkar välgörenhet? Jamen då så!

Kan det bli äckligare? Lundingruppen med sina bolag kända för att ha som affärsidé att exploatera
politisk instabilitet
för att komma åt fattiga länders naturresurser, ska nu ge 700 miljoner kronor till en stiftelse som arbetar för att lindra fattigdomen i tredje världen. Någon mer än jag som tycker att det känns lite hycklande?

Vi snackar alltså om ett företag som när det begav sig ivrigt backade upp den sydafrikanska apartheidregimen och som på senare år gjort sig kända genom att underblåsa inbördeskriget i Sudan, genom att bränna byar, fördriva och mörda civila. Som prospekterar efter olja i det ockuperade Västsahara, på ockupanten Marockos uppmaning. Listan kan göras lång.

Den här artikeln på temat är läsvärd.

torsdag 5 juli 2007

Stort misstag. Stoooort misstag!

Nu har jag gjort någonting riktigt dumt. Vet inte hur jag tänkte, men jag gjorde det i alla fall. Jag läste Moderata Ungdomsförbundets tidning "Blått".

Jag väntade mig att jag skulle bli irriterad, men tänkte någonstans att jag skulle kunna hålla lite distans till galenskaperna. Och det gick förvånansvärt bra, ända tills jag kom till näst sista sidan.

En sak har alltid fascinerat mig med MUF: are: hur de i nio fall av tio tycks sakna alla insikter om att de faktiskt borde försöka framstå som något annat än backslick-brackor. Fattar de inte att de beter sig som en parodi på sig själva när de ogenerat häver ur sig "min pappa har ett företag..."-fraser och ser ut som hej-kom-och-hjälp? Nåja, det var inte min poäng egentligen. Men jag kan konstatera att det tycks råda en akut brist på självinsikt, efter att ha läst det här numret.

Så, vad som fick mig att faktiskt bli tvungen att skriva ett blogginlägg, fast det är min födelsedag och allt, var en artikel om "väskdebatten". Alltså debatten som var het för ett par veckor sedan, som visst handlade om lyxkonsumtion exemplifierad med absurt dyra väskor. Inget jag fördjupade mig i särskilt mycket då. Men den skriver nu Jenny Kääntä om, och tar i förväntad MUF-anda ställning för lyxkonsumtion. Må så vara. Men så kommer hennes slutkläm (varning utfärdas till alla människor med sansen i behåll):
Vad du Sisela, Nina och alla ni andra konsumismmotståndare borde lägga ert krut på är istället att hata de som konsumerar utan att göra rätt för sig. Slackers som inte arbetar och ändå konsumerar, köper Gucci för a-kassan. Vem är det som betalar för dem?
What the fuck? Oh my god?! Är den här människan sann? Gucci? För a-kassa? Kan det vara sant att människor med sådana här kraftiga villfarelser är de blivande moderata kommunpolitikerna, socialborgarråden, vidriga tanke: statsministrarna? Snälla, snälla svenska folket: rösta aldrig så här snett igen! Jag kan knappt leva med att MUF är ungdomsförbund till ett regeringsparti!

Vänsterpartiet på Almedalen

Jag har aldrig varit på Gotland. Skulle gärna åka dit, det sägs att det är trevligt. Särskilt trevligt verkar det bli nästa fredag, den 13/7. Då är det almedalsvecka och Vänsterpartiets dag, som har temat "motstånd".

På programmet står seminarier om, antirasistiskt arbete, maffiamyten om facket, mediernas makt, feministiskt självförsvar och vardagsrädsla, besök från det framgångsrika nederländska socialistpartiet SP, tal från Lars Ohly och Ida Gabrielsson och mycket mer. Läs hela programmet här.

Hade hemskt gärna gjort mitt premiärbesök på ön då, men själv ska jag åka med Ung Vänster till Arvikafestivalen. Inte helt dumt det heller.

Uppdatering: ovanstående är förstås inte de enda arrangemangen där vänsterpartister deltar. r kan du till exempel se vilka seminarier Rossana Dinamarca deltar i.

Nedmonterad välfärd låter så trist – låt oss kalla det ”social ekonomi” istället!

Hej! Jag heter Göran Hägglund, och har skrivit en debattartikel ihop med min kompis Nyamko Sabuni. Den handlar om ett systemskifte. Svårt ord? Ja, jag vet. Därför har jag gjort en översättning åt dig, där jag skriver ut de centrala delarna i klartext så att du ska förstå vad vi menar. Du vet, vi var tvungna att skriva lite kryptiskt så att de där trista kommunisterna inte ska börja protestera. Här kan du läsa själva artikeln, och här kommer alltså översättningen:

Vi står i Sverige inför flera viktiga utmaningar. Antalet äldre ökar snabbt. Många människor, inte minst i städernas förortsområden, befinner sig i ett konstant och långvarigt utanförskap. Vi har avvecklat flera av de stora och omänskliga institutionerna till exempel för psykiskt sjuka, men många har svårt att anpassa sig till ett normalt liv ute i samhället. Ett stort antal nyanlända flyktingar måste ges möjlighet till en snabb etablering på arbetsmarknaden, i skolan och i samhället.Traditionellt har vi sett en ständigt växande offentlig sektor som mest lämplig att ta hand om den här typen av utmaningar.

Översättning: ...men nu är det nya tider, ny regering. Här implicerar vi alltså att det inte är genom den offentliga sektorn som vi ska fixa det här, utan istället genom privatiseringar och minskade resurser till det gemensamma. Smart va? Ok, häng med, nu fortsätter vi:

Den offentliga sektorn ska också i framtiden ha en huvudroll inte minst som finansiär av bland annat vård och omsorg.

Översättning: Det gamla, trista sättet med skattefinansierad omsorg och vård efter behov är hopplöst ute 2007. Det nya, fräscha är att ta in skattepengar, men inte ge tillbaka dem i form av vård, utan istället betala privata företag med dem. Vi ska låta skattepengerna skjutsa rätt ner i fickorna på privata vårdentreprenörer istället. Swooosch! Låt oss kalla detta ”nytänkande, innovationer och alternativa metoder”, så låter det fräscht och kul!

Men vi vill också ge den ideella sektorn större möjligheter att bidra och konkurrera.

Översättning: Det här med vårdbiträden, undersköterskor och sjuksyrror är lite överflödigt. Varför betala för något man kan få gratis? Under devisen ”gratis är gott” lanserar vi nu den superhippa idén: gratis välgörenhetsarbete istället för välfärd! Konkurrensfördelen är det göttaste med detta: låt gratisjobbare konkurrera ut sådana där onödiga, ineffektiva anställda. Oj, så mycket billigare för kommuner och landsting! Oj, så mycket vi kan sänka marginalskatterna!

Ett uttryck för vår strävan är att ta till vara den sociala ekonomin och öka mångfalden inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Avskaffandet av stopplagen, utredningen om fritt val inom äldreomsorgen liksom det aviserade avknoppningsstödet är tre viktiga steg för att främja mångfalden av aktörer inom dessa sektorer. Den sociala ekonomin spelar - och skulle kunna spela - en oerhört viktig roll inom långt många fler samhällssektorer än vård och omsorg. Därför vill regeringen skapa en samlad strategi för hela den sociala ekonomin.
Översättning: Ok, här blev vi tvungna att blurra till det ordentligt. Vi vill ju helst slippa använda termen "privatiseringar". Folk är ju hjärntvättade att tycka illa om sådana. Så vi kallar det "social ekonomi" och så hoppas vi att det låter lite mysigt, samtidigt som det är lagom obegripligt.

Vår förebild är de överenskommelser mellan staten och den ideella sektorn som redan finns i flera andra EU-länder.

Översättning: Alltså: staten tar inget ansvar. Låt patrasket gå och tigga hjälp någon annanstans.

Vi ska gemensamt se över regelverket; eliminera hinder och identifiera möjligheter för den ideella sektorn att utveckla sitt samhällsengagemang och öka sitt serviceutbud; se på och analysera hur den ideella sektorn kan öka mångfalden i den kommunala servicen och därigenom ge människor större valfrihet och kvalitet.

Översättning: Vi ska sänka skatterna så drastiskt att det inte går att upprätthålla en generell välfärd; se över och analysera vilka delar av välfärden som kan lämpas över på frivilligarbetare. Behöver åldringar duscha en hel gång i veckan till exempel? Och behöver det i så fall vara avlönad personal som hjälper dem med det? Har de inga döttrar som kan rycka in?

Baserat på sin idémässiga utgångspunkt kan sektorns aktörer utföra såväl offentligt finansierade tjänster som frivilliginsatser till stor nytta.

Översättning: det finns både plats för företag som vill höra sköna skattemiljoner klirra i deras kassakistor och för välgörenhetsarbete. Hur toppen är inte det?

Jag hoppas min översättning var klargörande. Tjingeling!

/Göran

tisdag 3 juli 2007

En till!

Jag gillar att blogga. Kanske kan bloggandet gå till överdrift, till exempel om man skriver flera inlägg om dagen och blir helt stissig om det händer något spännande och man inte har en dator tillgänglig. Eller ifall man plötsligt upptäcker att man har eller är med i en massa olika bloggar...

Därför är jag nu med i en till blogg! För nu finns den äntligen, den vi alla väntat på: den officiella Ung Vänster-bloggen! Där skriver Ida Gabrielsson, Thaher Pelaseyed och jag tillsammans. Håll koll på den!

Här finns den:
Ung Vänster - för feminism, socialism och människovärde

torsdag 28 juni 2007

Folkomröstning!

Jag har inte sagt något om den nya EU-grundlagen (förlåt - "reformfördraget"). Då är det ju en himla tur att så många andra har gjort det så bra. Läs Erik Berg, och sen de han länkar till. Det här är viktigt. Det lär finnas anledning att återkomma.

Tråkigt

Storbritannien har en ny premiärminister. Spännande! Det är en person som sägs vara mer Irakkrigskritisk än föregångaren, och mer benägen att vilja satsa på utbildningsväsendet och sjukvården hemmavid. Men de här sakerna tycks sekundära, eller i vart fall inte mer viktiga än hur personen i fråga ser ut. Hur han verkar vara som person. Hur hans lynne är. Jag har inte så bra koll på Gordon Brown, men en sak vet jag: han är en sur och tråkig jävel. Om detta har jag nämligen läst och hört och sett på TV. Ta den här artikeln, till exempel. Är det någon mer än jag som får allvarliga Persson-flashbacks?

Jag tycker att det är lite sjukt med den här personfokusen kring politiska företrädare. Nej, jag vet, det är inget nytt. Gamle Nixon sägs ju redan på sin tid ha förlorat ett val på grund av sin trista uppsyn i TV. Men visst har det blivit värre? Det känns så. När man skriver om politiker, statsministerkandidater exempelvis, skriver man inte om det politiska innehållet deras parti står för. Man skriver trams om huruvida de verkar trötta eller ivriga. Det är pratiskt. Då kan man ducka för politiska skiljelinjer, och istället genom nötningsmetoden frammana en uppfattning om somliga politiker och partier på basis av… ingenting.

onsdag 13 juni 2007

Paus

Jag tar bloggpaus i fyra dagar, medan jag är på Hultsfredsfestivalen med Ung Vänster. Här kan du kolla in program för oss där. Titta förbi tältet om du ska besöka festivalen! Återkommer på måndag.

Imorgon: beslut om FRA

Jag har nämnt förslaget om FRA lite ytligt. Nu när förslaget ska debatteras idag och beslutas om imorgon, kanske det kan vara på sin plats att skriva lite mer om det.

Förändringarna med Odenbergs förslag innebär att mandatet för försvarsunderrättelseverksamheten anpassas från "yttre militära hot" till "yttre hot" rörande ”utländska förhållanden”. Vilka är då de ”yttre hot”? I propositionen ges en bakgrund:

Det finns också en rad andra fenomen som kan påverka Sveriges säkerhet negativt och i vissa fall få säkerhetspolitiska konsekvenser. Hit hör t.ex.olika typer av försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot, etniska eller religiösa
konflikter, stora flykting- och migrationsrörelser samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer. Snabba, effektiva och samordnade åtgärder från statsmakternas sida för att möta denna typ av hot ellerpåfrestningar kan i många fall underlättas av den förvarning och analys som en effektiv underrättelseverksamhet kan bidra med.
De yttre hoten kan med andra ord vara lite vilka som helst. Det är problematiskt, för det öppnar upp för en stor tolkningsfrihet. Vad är det hotfulla i flyktingrörelser, vilka flyktingar är det som ska övervakas? Vem definierar en etnisk eller religiös konflikt, varför ska försvarets radioanstalt samla underrättelser om dessa? Att propositionen är luddig och att lagtexten är svårtolkad, är förstås meningen. Det ger i det närmaste oinskränkta möjligheter att övervaka vem som helst man bedömer som misstänkt. Att detta innebär att den personliga integriteten åsidosätts till förmån för övervakning på lösa grunder, verkar inte spela försvarsministern eller de övriga i regeringspartierna någon roll.

I propositionen görs det också tydligt att förslaget är ett led i en anpassning till EU och NATO. Man hänvisar till att:

medlemsstaterna och kommissionen skall stödja den politiska planeringen genom att i största möjliga utsträckning tillhandahålla relevanta upplysningar, inklusive underrättelser.
Trots att tunga remissinstanser, som säkerhetspolisen, ekobrottsmyndigheten, advokatsamfundet med flera, har uttryckt kraftiga invändningar, går nu ändå förslaget till debatt och beslut. Kritiken, som framförallt har gällt att polisiära uppgifter övertas av det militära och att formuleringar som ”yttre hot”, och ”utländska förhållanden” är svårtolkade, har helt avfärdats.

Imorgon fattas beslutet. Det mesta pekar på att (s), (v), och (mp) får tillstånd en bordläggning, så att vi slipper få våra samtal och e-postbrev kollade i ett år till. Vi får passa på att slipa till motståndet ytterligare under den tiden.

tisdag 12 juni 2007

På torsdag smäller det

På torsdag är det dags för riksdagen att rösta om Odenbergs FRA-förslag om ökad avlyssning. Thaher skriver här om vad förslaget handlar om.

En som har velat kring hur han ska rösta är Fredrick Federley (c). Nu deklarerar han dock att han, enligt egen utsago på grund av hotelser om utfrysning från sin riksdagsgrupp, kommer att rösta för förslaget som innebär kraftiga inskränkningar på den personliga integriteten. Åh, vad jag saknar tiden (har den funnits?) då liberaler var liberaler på riktigt.

Svidande kritik...

...från MUF: s internationella nyhetsbrev:
Vänster (sic!) hyllar även de sociala program som Chavez har startat för att utrota fattigdomen och för att fler ska kunna utbilda sig och få vård.
Usch, ja. Det borde vi genast sluta upp med.

Var fjärde stannar hemma

Vardagsrädsla är ett begrepp som har börjat användas mer och mer de senaste åren. Det tror jag är viktigt. Det blir möjligt att prata om på ett annat sätt, när det finns något att kalla det. Möjligt att dela erfarenheter och strategier.

För er som inte har hört det, så betecknar "vardagsrädsla" den känsla av otrygghet, det där obehaget i magen, som vi tjejer känner alltför ofta när vi rör oss i det offentliga rummet (jag har skrivit lite om det här tidigare här). Jag tror de flesta tjejer vet vad som avses - den där känslan som gör att man tar upp telefonen på väg hem från skolan, för att man ska vara beredd att ringa om det behövs. Eller när man stelnar till då man ser en siluett komma gående, och pustar ut då man ser att det är en tjej. Eller när man sätter nyckelknippan mellan fingrarna, bara utifall att...

Det är också viktigt att veta hur det här påverkar tjejers och kvinnors liv. Det har kommit ett par undersökningar som visar på omfånget av vardagsrädslan. En av dem är gjord av Lunarstorm, och pekar på att nära 80 % av tjejerna upplever vardagsrädsla. Nu har också hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra gjort en undersökning. De har (genom Skop) frågat 1000 personer om de på grund av rädsla avstått från att gå ut någon gång under de senaste 12 månaderna. Resultatet är tråkigt, men inte överraskande. Var fjärde kvinna har stannat hemma på grund av rädsla. Nästan var tionde kvinna avstår ofta från att gå ut. Det är ett stort demokratiproblem.

Eller så låter vi bli!

Birgitta Ohlsson (Fp) tycker att det är dags att genomföra en ny folkomröstning om svenskt deltagande i EMU, innan nästa riksdagsval. Är kvinnan masochist undrar jag? Sved det inte tillräckligt senast, när ja-sidan pungade ut miljoner och åter miljoner på glassigt material, helsidesannonser och mut-mazariner och ändå förlorade så stort.

Vi som röstade nej har ju inte direkt ändrat oss sedan den vackra septemberdagen 2003 då vi gick till valurnorna - tvärtom har vi blivit fler som inser att det finns demokratiska poänger med att behålla makten över vår ekonomi, istället för att överlåta den åt "experter" bakom lyckta dörrar i Bryssel. Motståndet ligger nu på stabila 60 procent, att jämföra med de 56 procent som röstade nej 2003.

Att lyfta krav på en ny folkomröstning bara fyra år efter den första pekar på en något bristande respekt för det demokratiska beslut som vi gemensamt har fattat i frågan. Det är också symptomatiskt från EU-förespråkarnas sida, att när besut i EU-frågor går dem emot, ska folk tvingas ta ställning igen.

Att på nytt få ta ställning till själva EU-medlemsskapet, trots att unionen utvecklats i rakt motsatt riktning mot vad förespråkarna påstod inför folkomröstningen, är det dock inte tal om. Inte heller att få rösta om det konstitutionsförslag som nu verkar börja väckas till liv igen. Det är väl ändå förbannat.

söndag 10 juni 2007

Stora och små problem

Kinas president har besökt Sverige och haft audiens hos statsministern i helgen. Om detta finns förstås mycket att fundera kring och säga.

Det är ju liksom inte vilket land som helst vi pratar om, utan dels ett stort och viktigt sådant, och dels ett som bryter mot en rad mänskliga rättigheter. Ett land där man inte tillåts bilda fackföreningar, där en stor del av ekonomin bygger på slavliknande arbete i ordets rätta bemärkelse, där man utför tvångsaborter på kvinnor och så vidare, och så vidare...

Så, med tanke på allt detta, vilket blir MUF-ordföranden Niklas Wykmans råd till presidenten Hu Jintao? Jo, detta:
Gör inte om vårt misstag! Bygg inte upp ett gigantiskt allmänt välfärdssystem där bidrag blir en rättighet istället för ett skydd.

Eehhhh.... kanske inte helt mitt i prick, va?

Rasistisk arbetsmarknad

De svenska ekonomiska hjulen rullar på i ett rasande tempo. Företagen anställer, arbetslösheten sjunker. DN skriver idag en artikel om det, och om hur sysselsättningsgraden nu stiger bland invandrare.

Här blir "invandrare" dock ett lite trubbigt begrepp - det är ju inte så att hela gruppen invandrare har samma, eller ens liknande villkor på arbetsmarknaden. Tvärtom kan man tydligt se hur vissa invandrargrupper systematiskt diskrimineras på arbetsmarknaden och får, i den mån de får jobb, ta de sämsta, lägst avlönade arbetena, medan andra grupper (västeuropéer företrädesvis) har ungefär samma villkor som etniska svenskar. Men trots att det blir lite trubbigt och missvisande att betrakta hela invandrarkategorin som en homogen massa, blir skillnaderna svenskar-invandrare emellan ändå stora. I fjol hade 65,7 procent av utrikes födda jobb, mot 81,7 procent av infödda.

Det är också tydligt hur invandrare används som konjunkturregulatorer - en reservgrupp som man kan slänga in i produktionen när ekonomin går bra, men som är de första att få gå när lågkonjunkturen kommer. Genom att förbehålla de otryggaste anställningarna till invandrare, ser man till att det blir möjligt att göra så. De blir en "flexibel" grupp, som man genom att hålla i otrygghet kan nyttja för att se till att hålla löner och arbetsvillkor nere.

Även om nu arbetslösheten sjunker, är det tydligt att det finns ett b-lag på arbetsmarknaden, som får de tunga, lågbetalda arbetena, med osäkra anställningar. En grupp som ska befolka den låglönesektor som regeringen vill utvidga och pressa ner ytterligare, genom satsningar på pigarbeten och försämringar av arbetslöshetskassan.

Rasismen och kapitalismen mår gott ihop. För tänk så smidigt, att arbetsgivarna kan tillgodoses väldigt billig arbetskraft som på grund av en ofta obefintlig anställningstrygghet inte kan ställa krav på bättre lön och bättre arbetsförhållanden. Och att dessutom kunna skapa en acceptans för detta, genom att hänvisa till att de är invandrare och borde vara tacksamma över att ha jobb överhuvudtaget. Smart och rationellt. Problemet är bara att alla vi som jobbar förlorar på det. Därför är antirasistisk kamp en nödvändig del i kampen för bättre arbetsvillkor.

fredag 8 juni 2007

Vill vara han

Min vän Anna introducerade mig nyss för den här fantastiska låten som finns på Teater Lacrimosas skiva "Större än så här". Läs, känn igen er, njut:

Där har vi mig som är pudel
darrande nosblek och parfymerad
Där sitter han som är pitbull
Bredbent med stort paket, helt ogenerad

Jag vill vara han som ser och definierar
när jag själv står och velar
Jag vill vara han som går själv i fiendeland
och som kommer i sin egen varma hand

Jag vill vara han som skriker i bussen och alla
hoppar till
Jag vill vara han som kan kissa var han vill
Han som pratar för länge och aldrig ursäktar sig
när jag står ett steg bakom och förhåller mig

Jag vill vara han som kan göra paus
och ingen avbryter
Han som säger feminist - javisst
och sen staplar småflickor på sin kvist

Jag vill vara han som får alla bra repliker
Jag vill vara han som blir förlåten när han sviker
Han som ger sin jacka när det är kallt
Han som överraskar klockan två utanför fönstret
och hon nickar och gråter salt
för hon tycker det är skitballt

Jag vill vara han som kan lyfta tyngsta lådan
Han som räddar barn undan eldsvådan
Han som leder oss i EMU-valet
Jag vill vara han som håller första maj-talet

Jag vill vara han som kan backa med släp och
ansvara för grillen
Jag vill vara ett svin som alla tycker är värsta killen
Han som får monopol på de bästa svaren
och som får beställa först i baren
Han som kan döda och ändå va hjälten i filmen
Han som går med bar överkropp
Han som löser avloppspropp i TV-shop
Jag vill ha ett namn på min egen snopp

Hjälp mig nån för jag kreverar
Jag vill vara den som penetrerar


(Tack M & J för att ni tror på mig och gör mig arg och glad. Ni är bäst.)


Uppdatering:

Nu hittade jag musiken här, på Lacrimosas hemsida, där man kan få lyssna på en snutt. Klicka er fram till cabarén "Större än så här", så hittar ni låtarna. "Jag vill vara han" är min absoluta favorit. Kanske hittar du någon annan?

torsdag 7 juni 2007

40 år är nog

Idag har uppmärksammandet av 40-årsdagen av det så kallade sexdagarskriget inletts på många ställen runt om i landet och i världen. Alltså det sex dagar långa krig som var starten på den israeliska ockupationen av Palestina. I Stockholm (där jag är för tillfället) hölls en manifestation på ett oerhört hett Sergels torg, med bra stämning och bra tal.

Jag vill passa på att ge ett par tips på temat. Det första är den här bloggen som Anna Wester skriver. Aktuell, bra och välskriven. Det andra tipset är den här sidan, framförallt för avdelningen "daily updates" (som visserligen inte uppdateras dagligen längre). Sidan drivs av folk inom organisationen The Tel Rumeida Project, som skriver från bostadsområdet Tel Rumeida i Hebron, Västbanken. Mycket läsvärt för den som är intresserad av vardagslivet på de ockuperade områdena. Jag brukar gå in då och då och bläddra bland inläggen i daily updates. Det ger en väldigt bra bild av det småskaligt terroriserande, vardagliga förtrycket som palestinier får utstå. Ett exempel:
April 5, 2007 Thursday
Last night, Hani Abu Haikal parked his car at 8:30pm and walked the 10-minute route to his house through the olive grove.
Because he is Palestinian, Hani is not allowed to drive his car to his house in Tel Rumeida. Hani must park it on the outskirts of the neighborhood and walk a long distance through the olive grove to reach his house, leaving his car open to attacks from violent Israeli settlers.
At 8:55pm, Hani received a phone call from neighbors, warning him that settlers had set fire to his car. Israeli police were called immediately. When Hani’s sister Bilal called the police for help, the officer responded, “I do not speak Arabic!” and then hung up.

Ok, så det tredje tipset: Ung Vänsters kampanj "Riv muren - befria Palestina". 40 år är nog.

The land of the free

Det här är verkligen heeelt sjukt! Kolla här, Hanna Löfqvist skriver om något som tydligen kallas pay jails, speciella fängelser för mer fancy fångar i USA. I dessa kan man, om man betalar för sig, få avtjäna sitt straff under mer bekväma former. Schysst med likhet inför lagen.

måndag 4 juni 2007

En rutten salladsbar

Centermannen Fredrick Federley öppnade som bekant för några månader sedan en restaurang i syfte att göra något slags politiskt statement , med anledning av den salladsbar i Göteborg vars ägare vägrade teckna avtal för sina anställda. Federley och Pr-konsulten Dominika Peczynski driver nu alltså salladsbaren "en annan salladsbar", som vad jag förstår är ämnad att stå symbol för kollektivavtalsvägran och antifacklig borgarmentalitet. Nu har de gjort en hemsida till stället, där de förklarar sina avsikter:
Dominika och Fredrik bestämde sig då för att själva starta en salladsbar utan kollektivavtal för att visa att det går alldeles utmärkt att driva en restaturang ändå och att arbetsgivare inte per automatik är utsugare som utnyttjar sin personal.
Om någon hade tänkt att killen väl inte kan vara fullt så dum som han verkar, torde alla tvivel nu vara utraderade. Kom igen! Det är väl ingen som någonsin har hävdat att det inte går att driva en restaturang, eller något annat företag, utan avtal. Det fattar ju alla att det fungerar alldeles ypperligt. För arbetsgivaren, alltså.

För oss anställda blir det förstås en annan femma - för oss är det ganska pissigt att jobba avtalslöst. För det må hända att arbetsgivare inte per atutomatik är utsugare (eller nja, jo, men det är nog en teoretisk diskussion som för tillfället ligger på en annan nivå), som utnyttjar sin personal - men i det fall han/hon visar sig vara det, så vill man inte gärna stå där utan skyddsnät.

De anställda ska helt enkelt inte behöva vara beroende av chefens goda vilja eller fryntliga humör. Oavsett hur bekväma Fredrick tycker att sådana förhållanden på arbetsmarknaden är.

lördag 2 juni 2007

Homofobt och obehagligt

DN debatt publicerade igår en artikel som är något av det sjukaste jag har läst. Den är författad av en grupp högerpolitiker, däribland de gamla partiledarna Alf Svensson (Kd) och Thorbjörn Fälldin (c), samt några moderata och kristdemokratiska riksdagsledamöter.

Artikeln argumenterar emot en könsneutral äktenskapslagstiftning, framförallt utifrån någon slags biologisk grund. Bakgrunden är att en statlig utredning nyligen föreslagit att en ny äktenskapsbalk borde skrivas könsneutralt, dvs. så att två personer av samma kön skulle kunna gifta sig med varandra. Svensson & co bygger upp sin ståndpunkt utifrån att en fransk statlig utredning föreslår det motsatta: fortsatt olikhet inför lagen baserat på sexuell läggning. Samma utredning påstås också ha slagit fast att
äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion.
Det må vara ett historiskt faktum, och det är intressant att diskutera hur det kommer sig att vi överhuvudtaget har en lagstiftning som reglerar vissa relationer mellan människor. Men att göra ett normativt påstående av detta slag, där man menar att det bör vara så att äktenskapet är en institution som syftar till detta mål, är något helt annat. Särskilt när nästa mening i artikeln lyder:
Därmed måste följaktligen äktenskapet avse en relation mellan två personer av olika kön - detta som ett biologiskt faktum samt som en förpliktelse för både mamman och pappan. (min kursiv.)
Här brister förstås all logik, då det är full möjligt att skaffa barn utanför äktenskapet, med hjälp av donatorer, genom adoption osv. Något som förstås sker idag, könsneutral äktenskapslag eller inte. RFSL räknar med att ungefär 40 000 personer i Sverige har minst en homosexuell förälder, och den forskning som har gjorts, stödjer inte idén om att dessa barn på något sätt skulle drabbas av deras föräldrars sexuella läggning, vare sig när det gäller barnens utveckling eller föräldrarnas lämplighet. Artikelförfattarna förkastar ändå dessa familjer utifrån en biologisktisk föreställning om den klassiska kärnfamiljens överlägsenhet.

Även om ett homosexuellt par de facto kan skaffa barn, vilket enligt författarnas tidigare argumenation kring äktenskapet borde kvalificera dem till att få gifta sig, duger detta ändock inte för våra konservativa skribenter. Ty om barn kommer till på dessa sätt är nämligen en tredje part inblandad, och äktenskapet inte att anse som monogamt, menar de. Hur de värderar heterosexuella par som skaffar barn genom adoption eller genom assisterad befruktning, förtäljer inte historien. Men jag dristar mig till att gissa att dessa par inte bedöms (fördöms) på samma sätt.

Framgent i artikeln, ställer författarna gruppen barn mot gruppen vuxna och frågar sig utifrån vilken av dessa gruppers intressen lagar ska stiftas. Jag vill föreslå en annan utgångspunkt: låt oss stifta lagar som är lika för alla och inte diskriminerar på basis av vem man blir förälskad i. I samma veva vore det också på sin plats att inte döma ut alla de välfunderande, vanliga, lyckliga familjer med två mammor eller två pappor som föräldrar.

Som en sista knorr på det hela, avslutas artikeln med en smått rasistisk twist (så modernt!). En icke-diskriminerande äktenskapslag, menar författarna
skulle också kunna öka främlingsskapet inför vårt samhälle bland många nyanlända medborgare
Eftersom invandrare generellt är homofoba och konservativa antar jag? Vidare:
Kulturella och religiösa motsättningar av långvarig art kan komma att polariseras i vårt land om inte äktenskapsfrågan hanteras med varsamhet och försiktighet. Aspekten att integrationen skulle försvåras måste tas på fullaste allvar.
Ursäkta mig, Alf, Thorbjörn och övriga, men jag tar inte er på minsta allvar, ej heller ert försök att använda påstådda värderingar hos invandrare som juridisk käftsmäll mot homo- och bisexuella.

Josefin Brink skrev för några dagar sedan med anledning av yx-överfallet mot en anställd på RFSL Stockholm, att ensamma galningar sällan är ensamma. Hon skrev:
För i ett samhälle där sexualitet och könsidentitet avgör juridisk status och där motståndet mot likställighet uttrycks i såväl fyllebröl som i torra riksdagsmotioner finns ett slags rättfärdigande i förvridna hjärnors beslut att skrida till handling.
Hon har rätt. Saker hänger ihop, bygger på varandra, kan leda till varandra. Därför blir den här artikeln, läst i ljuset av RFSL-överfallet än mer obehaglig.


Berg om MUF och miljö

MUF: s miljörapport som jag skrivit lite om, har Erik Berg nu plockat ner och fullständigt sågat vid trädrötterna. Läs "unghögerns bekväma miljöpolitik" här! Det är nästan obligatoriskt.

torsdag 31 maj 2007

Ja, vi elsker dette landet!

Den norska regeringen har intagit en unik position gentemot den palestinska regeringen. De var det första, och är ännu det enda, västlandet som har normaliserat kontakterna med den palestinska regeringen. Sverige deltar som bekant i EU: s politiska bojkott av den folkvalda palestinska regeringen.

Nu tar Norge ännu ett steg, ett viktigt sådant. De kommer att ge 10 miljoner dollar till regeringen så att de löner till palestinska offentliganställda, som varit tvungna att frysas i och med omvärldens bojkott, nu kommer att kunna börja betalas ut.

När jag hörde det, kom jag genast att tänka på ett par som jag träffade på Västbanken för ett och ett halvt år sedan. De var gifta sedan 10 år och har tre barn ihop. På grund av det israeliska id-systemet för palestinier, kunde de dock inte bo ihop. Han bodde tillsammans med de två äldsta barnen i Abu Dis, en liten stad ett par mil utanför Jerusalem, och hon bodde inne i Jerusalem. Eftersom hon var född i Jerusalem hade hon också ett id-kort som tillät henne att bo kvar där, men fortfarande också ha tillträde till Västbanken. Han var däremot född på Västbanken, och har därför inte tillträdesrätt till Jerusalem.

Av två anledningar kunde hon inte flytta till honom: dels för att hon då skulle förlora sitt Jerusalem-id, och därmed kontakten med sin familj och sina vänner i staden, och dels för att hon också skulle förlora sitt arbete. Abu Dis är omgärdat av israels mur sedan ett par år tillbaka. När muren byggdes, skjöt arbetslösheten i höjden i staden. De flesta Abu Dis-borna hade jobbat på andra orter, vilket omöjliggjordes när man blev instängd innanför murarna. Idag ligger arbetslösheten kring 90 % i Abu Dis, och den här mannen var en av dem som hade förlorat arbetet. Hon försörjde därför ensam familjen på sitt arbete som sekreterare på det offenligägda Al Quds-universitetet.

Jag vet inte om hon har fått någon lön de senaste månaderna. I och med bojkotten mot den palestinska regeringen har såväl biståndspengar som tull- och skatteinkomster administrerade av Israel frusits, och den palestinska myndigheten har därför inte kunnat betala de offentliganställdas löner. Jag hoppas att den norska insatsen kommer att lätta på det akuta läge som råder. Jag hoppas att Maryam och Abdal har det bra.

DN om det norska biståndet
SR om det norska biståndet
Riv muren - befria Palestina

Finfrämmat

Noterade via regeringens hemsida att Kinas president ska komma på statsbesök i juni, för första gången någonsin. En liten fundering kring det - hade det varit förra året, under den socialdemokratiska regeringen och med GP som värd, undra vilket ramaskri det hade blivit från borgerligheten då... En annan fundering: så den kinesiska presidenten är ok, men den palestinska folkvalda regeringen ska isoleras? Rimligt.

onsdag 30 maj 2007

Vård av frisk man i hemmet - nu på extrapris

Alldeles nyss fattade riksdagen beslut om att införa skatteavdrag för hushållstjänster i Sverige.
50 000 kronor billigare per år blir det nu för Reinfeldt och hans kompisar att skaffa sig en piga. Hjärtligt grattis.

Nej, jag är inte bitter.

Sweet

Hittade den här fantastiskt fina bilden hos Röda Raketer. Ser bra ut.

(Till vänster: valresultatet 2006. Till höger: om det vore val idag.)

tisdag 29 maj 2007

Bidragsberoendet ett gissel

Det skrivs och pratas just nu om den nygamla nyheten att moderaterna får stora summor pengar av någon, några, oklart vilka. Privata donatorer gav 30 miljoner åt partiet i valrörelsen. Moderaterna avfärdar hela saken genom att säga att det inte spelar någon roll, eftersom dessa donatorer inte får något inflytande över den förda politiken. Tro vad man vill om det, men det är väl inte riktigt poängen eller problemet (förutom kanske för moderaternas medlemmar som ju borde vara de som styr partiets ställningstaganden, och då inte med köpta röster).

Moderaterna för redan en politik som människor med möjlighet att skänka bort summor i den här kalibern tjänar på. Bidragsgivarna, det kan vi nog vara säkra på, gläds förmodligen över varje skatt som sänks, varje a-kasseåtstramning som görs och varje hushållsnära tjänst som blir billigare för dem att konsumera. Och det är ju som bekant moderat politik sedan länge. Förmodligen, skriver jag, eftersom vi ju inte får veta vilka de är, moderaternas välgörare.

Jag bryr mig inte så mycket om huruvida de här människorna påverkar moderaternas politik eller inte. Däremot bryr jag mig om att det faktiskt gör en jävla skillnad för vilka möjligheter man har att bedriva en valrörelse om man har privata donationer i den här klassen. Men jag fattar att moderaterna inte vill redovisa var pengarna kommer ifrån. Svaret skulle antagligen solka ner deras arbetarimage...

Åt dem som har skall varda givet. Åt oss andra: dåligt samvete och höjd reporänta

Ur DN: "Löneökningstakten i de avtal som slutits under våren kan komma att hindra en hållbar sysselsättningstillväxt. Det sade finansminister Anders Borg i samband med Svenskt Näringlivs och OECD:s skattekonferens på tisdagen..."

Undrar om det var det här avtalet han tänkte på? Eller kanske det här?

Nej, just ja, det är ju när de lågavlönade får upp lönerna en gnutta som det skadar samhällsekonomin, driver upp inflationen, tvingar fram räntehöjningar och hindrar sysselsättningen. Ursäkta, jag glömde.

söndag 27 maj 2007

Blå miljöpolitik

MUF har släppt en ”miljörapport”, hör och häpna. Av presentationen av rapporten misstänkte jag att den inte skulle bli någon särskilt imponerande läsning. Misstanken infriades med råge.

Teserna som drivs i rapporten är att det inte egentligen finns några miljöproblem att tala om, men i den mån några problem ändå finns, ska de lösas genom mer privat ägande. Genom smått hisnande jämförelser och märkliga exempel försöker ungmoderaterna föra i bevis att miljöproblem som koldioxidutsläpp, luftföroreningar och global uppvärmning inte existerar. I Moderata Ungdomsförbundets värld finns inte människor som inte har råd att köpa vatten för dagen, inga svältkatastrofer har inträffat, oljan håller inte på att ta slut och det finns ingen brist på resurser. Allt detta är enligt rapporten tvärtom fabriceringar från en extremistisk miljörörelse.

I själva verket, menar MUF, finns ingen anledning att oroa sig, eftersom människans förnuft säkerställer inte bara att vi hushåller klokt med de resurser som finns, utan också att resurserna som finns i praktiken är oändliga. Jag citerar:

Av samma anledning som det inte finns några egentliga begränsningar på människans kunskap, påhittighet och kreativitet finns det praktiskt taget inte heller några begränsningar på jordens resurser.

Ett exempel på detta fantastiska förhållande ges läsaren också:

Ny kunskap och teknik gör det också möjligt att kraftigt öka produktionen av vissa resurser. Den gröna revolutionen är ett sådant exempel. Under efterkrigstiden började man tillämpa ny kunskap och teknik inom jordbruket som kraftigt såg till att öka produktiviteten och avkastningen. Vad man fick var en explosionsartad ökning av matproduktionen. Och det är tack vare den gröna revolutionens välsignelse som matförsörjningen inte längre är ett problem.

Ett ganska illa valt exempel, kan tyckas, med tanke på att den så kallade gröna revolutionen på många ställen inneburit en miljömässig och ekonomisk katastrof. Idén gick ut på att komma till rätta med bristen på livsmedel genom att förmå bönder att byta ut sina grödor mot nya framforskade ris- majs och vetesorter som skulle ge större skördar. Bakom projektet låg bl.a. världsbanken och ett flertal stora amerikanska företag, som forskade fram grödorna och finansierade projektet när det skulle sjösättas i stora delar av tredje världen under 1970-talet. Till en början gick experimentet bra, men konsekvenserna har på längre sikt blivit allvarliga. De nya spannmålssorterna var inte anpassade till den miljö där de skulle odlas, gick inte att odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel och har utarmat jorden och minskat den biologiska mångfalden. Bönderna har tvingats mångdubbla användningen av kemikalier, och många småbönder har slagits ut då de inte längre hade råd att köpa de dyra bekämpningsmedel och konstgödsel som grödorna krävde. De som har drabbats av konsekvenserna av experimentet, skulle förmodligen inte instämma i beskrivelsen av det som en ”välsignelse”.

Den här rapporten kommer förstås inte att tas på allvar av fler än MUF själva, men det är likväl ganska obehagligt att regeringens ungdomsförbund driver en sådan här extremistisk linje. Jag undrar vad Reinfeldt med sitt nyväckta miljöintresse säger om saken.

Du hittar rapporten "Den bekväma sanningen" här.

fredag 25 maj 2007

Skitjobb är skitjobb

Josefin Brink skriver fantastiskt roligt och bra idag om McDonalds, som vill omdefiniera begreppet "McJobs". Begreppet förknippas idag, av naturliga skäl, med lågbetalda, understimulerande arbeten. En sådan definition finns tydligen också att läsa i The Oxford English Dictionary. McDonalds, som tycker att definitionen är förolämpande, vill nu ändra innebörden till något mer positivt klingande. Brink kommenterar:
Helt genialiskt, faktiskt. På samma sätt kan ju många av världens problem lösas genom några enkla omskrivningar i ordböckerna. Företag som United Fruit och Lundin Oil kan beskrivas som ”pionjärer för socialt ansvarsfullt företagande”. Länder som Saudiarabien och Iran kan kallas ”Föregångsland när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och värnandet om mänskliga rättigheter”. Moderaterna skulle kunna kallas ”ett arbetarparti”.
Haha - lysande!

Läs hela Josefins inlägg här.

tisdag 22 maj 2007

Längtar tillbaka till Herräng...

Jag hade tänkt skriva lite om Ung Vänsters riksting, på vilket jag och mina bloggsystrar spenderade helgen. Men så upptäckte jag att Erik Berg har skrivit så vackert om det att jag lika gärna kan ta genvägen att citera och hänvisa:
Ett riksting, en kongress, är ett bygge och ett skådespel, men även hastig och djup förälskelse. I de kamrater som bakom kulisserna i ett alldeles för litet kök lagar maten till 200 personer, de som kör bussarna, de som städar toaletterna och de som sätter upp sig på talarlistan för första gången i sitt liv för att ge sin syn på vad förbundet bör tycka om SFI eller föräldrakopperativ i glesbygden. (...) En förälskelse i presidiets propositionsordningar och dåliga skämt, i hälsningsanföranden från grannländer i väster- och öster, i smutsiga klassrumsgolv och smyghånglande tonåringar...
Läs hela inlägget "Votering begärd och skall verkställas" här. Ta också en titt på rikstingshemsidan. Hemskt fint.

Federley och hans kompisar

Först rös jag åt själva inlägget. Sen upptäckte jag den lilla annonsen ovanför. Gulligt.

(klicka på bilden för förstoring)

tisdag 15 maj 2007

Stort steg i fel riktning

Få har vid det här laget missat att regeringen är i full färd med att genomföra ett politiskt systemskifte. Det tar sig många uttryck, och sker samtidigt på många plan. Idag verkar turen ha kommit till försvaret, i och med försvarsminister Odenbergs utspel om att avskaffa värnplikten i fredstid.

I en artikel i SvD försöker han tona ner betydelsen av förslaget, och hävdar sig vara motståndare till att övergå till en yrkesarmé. I själva verket är försvarsministern knappast dummare än att han inser att förslaget just är ett steg i den riktningen. Jag dristar mig till att säga att just detta nog också är syftet med en ytterligare urholkning av värnplikten. Vi går under Odelbergs ledning med stormsteg mot införandet av en regelrätt yrkesarmé, vilket i sin tur underlättar deltagandet i de militära projekt högern anser att vi ska delta i: EU:s och NATO:s.

I det tysta har försvaret och Sveriges försvarspolitik förändrats på senare år. Trots att det finns en bred folklig uppslutning kring principen om alliansfrihet och mot ett svenskt NATO-medlemsskap, har vi såväl soldater på plats i Afghanistan, som NATO-övningar på svenskt territorium. Odelberg spelar oförstående, men är fullt medveten om i vilken riktning han är på väg.

söndag 13 maj 2007

Okej, då kör vi!

Här startar nu en ny blogg, en kollektiv blogg närmare bestämt. Vi som skriver är fyra tjejer:

Elisabeth Biström Risslén, 24, Umeå
Lärarstudent som för tillfället jobbar som utbildningsbevakare. Driver sen tidigare bloggen Livet från den röda sidan.

Tora Breitholtz, 26, Solna
Pressekreterare på Vänsterpartiets riksdagskansli som för tillfället är föräldraledig. Har också sen tidigare en egen blogg.

Lisa Englund, 25, Sundbyberg
Jurist som arbetar som tingsnotarie i Stockholm.

Elin Johnson, 25, Umeå
Psykologstudent vid Umeå Universitet.

Välkommen!
Bloggar