Få har vid det här laget missat att regeringen är i full färd med att genomföra ett politiskt systemskifte. Det tar sig många uttryck, och sker samtidigt på många plan. Idag verkar turen ha kommit till försvaret, i och med försvarsminister Odenbergs utspel om att avskaffa värnplikten i fredstid.
I en artikel i SvD försöker han tona ner betydelsen av förslaget, och hävdar sig vara motståndare till att övergå till en yrkesarmé. I själva verket är försvarsministern knappast dummare än att han inser att förslaget just är ett steg i den riktningen. Jag dristar mig till att säga att just detta nog också är syftet med en ytterligare urholkning av värnplikten. Vi går under Odelbergs ledning med stormsteg mot införandet av en regelrätt yrkesarmé, vilket i sin tur underlättar deltagandet i de militära projekt högern anser att vi ska delta i: EU:s och NATO:s.
I det tysta har försvaret och Sveriges försvarspolitik förändrats på senare år. Trots att det finns en bred folklig uppslutning kring principen om alliansfrihet och mot ett svenskt NATO-medlemsskap, har vi såväl soldater på plats i Afghanistan, som NATO-övningar på svenskt territorium. Odelberg spelar oförstående, men är fullt medveten om i vilken riktning han är på väg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar